HemOm PCBInventeringSaneringPCB i markRivningUtbildningSök företagBlanketter m mFrågorNyheterSökKontakta oss
Inventering
Vem kan inventera PCB?
Förberedelser
Fogmassor
Bildexempel
Identifiering
Utrustning
Provtagning
Steg för steg
Golvmassor
Isolerrutor
Kondensatorer
Etiketter
Svårigheter
PCB i mark
Inventering av fogmassor

Hus byggda eller fogrenoverade 1956-1973 skall inventeras med avseende på PCB i fogmassor enligt förordningen (2007:19) om PCB
Tag prover på alla typer av fogmassa från den aktuella perioden och skicka till laboratorium för analys!

Allmänt om fogar och fogmassor
Elastisk fogmassa i fasad kan ha till uppgift att täta mot fukt och vatten, luftrörelser eller ljud. Fogmassa inomhus kan täta mot bland annat luftrörelser, ljud, brand eller kan ha monterats av utseendeskäl eller för att underlätta städning.

Krav på fogmassan är att den ska hålla tätt när materialet intill rör sig på grund av till exempel temperaturvariationer. För att den ska fungera som det är tänkt ska den vara elastisk och har god vidhäftning vid fogkanterna. En fogmassa som har torkat, spruckit eller släppt från underlaget fyller inte längre sin funktion och ska av tekniska skäl bytas ut. Många fogmassor från 1960- och 1970-talen är i dag så dåliga att de behöver bytas ut av tekniska skäl.




Foto: Gunilla Rex

Fogmassa med PCB

Under 1950- och 1960-talen var polysulfidgummi den viktigaste råvaran för elastiska fogmassor, och i en del fogmassor användes PCB som mjukgörande komponent, ibland i kombination med andra mjukgörare. Under 1960- och 1970-talen utvecklades nya typer av elastiska fogmassor, i första hand av polyuretan eller silikon. I dessa användes inte PCB.  

Den tekniskt motiverade tillsatsen av PCB som mjukgörare varierade mellan cirka 5 och 30 procent. Att man skulle ha tillsatt större mängder är inte troligt, eftersom massan då skulle ha blivit alltför mjuk. Polysulfidmassorna var av god kvalitet och användes främst till utvändig tätning, men de har också använts inomhus.

De PCB-haltiga fogarna har alltså funnits i 45 år eller mer, och under den tiden har troligen en stor mängd PCB läckt ut till miljön. De halter man finner i dag är därför lägre än den ursprungliga halten. Ofta hittar man i dag halter runt 10 procent PCB. 

Man kan även hitta svårförklarliga värden som ligger under den nivå som var tekniskt motiverad som tillsats. Tänkbara förklaringar kan då vara:

  • PCB i en utbytt fogmassa kan också ha vandrat tillbaka från förorenat intilliggande material.

  • Olika slags fogmassor har tillverkats i samma blandningskärl. Om inte rengöringen har varit mycket noggrann kan PCB då ha förts över till nästa blandning.

  • En fogspruta kan ha använts, som inte varit väl rengjord från tidigare använd PCB-haltig massa.

  • Det kan också vara möjligt att PCB har avgetts till luften från en fogmassa som tillverkats med en tillsats av PCB, och att PCB i luften sedan har "sugits upp" av fogmassor som från början vara PCB-fria.

Detta innebär att även om en fogmassa inte är polysulfidbaserad kan den ändå innehålla PCB. Den sägs då vara sekundärt förorenad av PCB.

Var finns fogmassor med PCB?
Fogmassor med PCB kan finnas i hus som har byggts eller renoverats under perioden 1956– 1973, till exempel i bostadshus, skolor, sjukhus, industribyggnader och kontorshus.

Exempel på ställen där PCB-haltiga fogmassor kan finnas är:

  • I dilatationsfogar, exempelvis i tegelfasader eller i byggnader inomhus, för att det inte ska bildas sprickor vid rörelser i byggnaden (t ex temperaturrörelser)

  • Mellan betongelement i fasad, i loftgångar med mera samt vid prefabricerade element inomhus, till exempel trappelement eller pelare

  • Runt fasadelement och beklädnadsmaterial av skivor, till exempel av natursten

  • Runt dörrar och fönster i fasader

  • Runt dörrar, glaspartier och fönster inomhus

  • Under trösklar

  • Mellan trappor och anslutande väggar

  • Generellt i mötet mellan olika material

  • Vid balkonger i anslutning till fasad och mellan balkonggolv och vägg

  • Dolt, till exempel bakom plåtfasader och lister runt fönster

I PCB-förordningen finns inga undantag från inventeringskravet för fogmassor som är dolda. Det kan vara svårt att bedöma var sådana dolda fogmassor finns.

Analys och beräkning av totalhalt PCB
Kontrollera att det laboratorium du anlitar har dokumenterad erfarenhet av att analysera PCB i fogmassor. Vissa laboratorier är ackrediterade för analys av PCB i fogmassor. Några laboratorier som erbjuder sig att utföra PCB-analys finns under rubriken”Sök företag”.

Analyssvaren brukar uttryckas i mg/kg och totalhalten brukar beräknas utifrån ett antal, oftast sju, enskilda PCB-föreningar (kongener). Summan för de sju kongenerna multipliceras med en faktor som är olika stor beroende på vilken teknisk blandning laboratoriet bedömer att det är i fogmassan.

Totalhalten i mg/kg kan enkelt räknas om till procent, om man kommer ihåg att ett PCB-innehåll på 10 000 mg/kg fogmassa motsvarar 1 procent PCB i fogmassan. (1 mg/kg är lika mycket som 1 ppm, det vill säga en miljondel.)

Om analysresultaten inte ger några tydliga svar om var PCB-haltiga fogar finns (blandat positiva och negativa svar) bör ytterligare prover tas.

Beräkning av PCB-mängd
En formel för att beräkna PCB-mängden finns i inventeringsblanketten (blankett A1–A4). För beräkningen behövs uppgifter om fogmassans halt av PCB samt fogarnas längd, bredd och djup. Om fogarnas mått avviker betydligt från bredden 15 mm och djupet 6–7 mm bör formeln för mängdberäkning ändras.

Se bildexempel på fogmassor.

Läs vidare under rubrikerna

Identifiering av fogmassor med PCB
Utrustning och hjälpmedel för provtagning
Provtagning av fogmassor
Steg för steg

Miljökonsultgruppen i Stockholm HB • Tranebergs Strand 49 • 167 40 Bromma • Gunilla Rex • Bengt Gustafsson • Per Lilliehorn
Provided by Webforum